Håravfall
Många män, och en del kvinnor, drabbas av håravfall med stigande ålder. Det kan ha flera olika orsaker, men det vanligaste är att håravfallet är genetiskt. I vissa fall kan det också bero på utomstående faktorer som stress, sjukdomar eller läkemedel.
Vissa av oss accepterar sitt håravfall och vänjer sig vid att ha mindre hår, medan många andra väljer att göra en hårtransplantation för att få tillbaka sitt tidigare utseende och snygga hår.
Uppdaterad: February 28, 2024
Hårets tillväxtfaser
För att förstå håravfall är det viktigt att känna till hårstråets tillväxtcykel. Tillväxtcykeln börjar med den aktiva fasen som varar i 2-6 år, där håret växer upp till 1,25 cm per månad. Längden på denna fas bestämmer hur långt håret kan bli.
Efter den aktiva fasen kommer övergångsfasen där hårsäcken upphör att producera hår, följt av vilofasen när hårstrået faller av. Hårsäcken är sedan inaktiv i några veckor till månader innan en ny tillväxtcykel inleds och ett nytt hårstrå börjar växa.
Olika typer av håravfall
Det finns flera olika typer av håravfall, och innan det går att göra något åt problemet måste man ha klart för sig varför håravfallet har uppstått. Först efter det kan man se över eventuella behandlingsmetoder såsom läkemedel, hårtransplantation eller PRP-behandling. Läs vidare för att få reda på mer om de olika typerna av håravfall och vilken av dem som du kan ha drabbats av:
Genetiskt håravfall
Håravfall av genetiska orsaker kallas också för androgen alopeci, eller manligt håravfall, eftersom det oftast drabbar män. Det beror på att nivåerna av hormonet DHT, dihydrotestosteron, ökar i kroppen.
DHT är ett manligt könshormon som också förekommer hos kvinnor. Det ger till exempel upphov till skäggväxt och behövs för att män ska bli könsmogna.
Anledningen till att håravfallet sker är att hårsäcken krymper när dess känslighet för DHT ökar, vilket är genetiskt betingat. Hårsäckarna krymper mer ju längre tid de utsätts för DHT, och ju äldre vi blir, och hårstråna går också snabbare in i sin vilofas.
Med åldern kan nivåerna av detta hormon stiga i kroppen. Känsligheten kan också öka på grund av att androgenreceptorerna som binder DHT blir mer aktiva. Detta leder till att hårstråt blir både svagare och tunnare, och till att hårsäcken till slut upphör att producera hår.
Det är individuellt när håravfallet börjar. Därför kan en del drabbas redan i tjugoårsåldern, medan andra får behålla större delen av sitt hår hela livet. Det sägs ibland att man kan titta på släktingar på sin mammas sida för att få reda på om man kommer att drabbas av ärftligt håravfall, men det finns idag inget som stödjer den teorin.
Genetiskt håravfall drabbar mer än 50 % av alla män i medelåldern, och ett färre antal kvinnor. Normalt tappar man mellan 50 och 150 hårstrån per dag, men vid håravfall handlar det om betydligt fler hårstrån än så.
Eftersom hårstråna inte växer tillbaka blir resultatet att håret glesnar, och till slut kan det leda till kala vikar i hårfästet eller uppe på hjässan. Eftersom håravfallet är genetiskt kan man inte förhindra att det sker, utan istället får man acceptera situationen eller behandla håravfallet genom att till exempel göra en hårtransplantation.
Åldersbetingat håravfall
I samband med att man åldras minskar också det antal hårsäckar som är aktiva med upp till 30 %. Det sker hos både män och kvinnor och kan göra att hårfästet drar sig tillbaka och att hårtätheten minskar.
Håravfallet är mer jämnt fördelat än när det har genetiska orsaker. Vanligen sker det också senare än vid genetiskt håravfall, sällan innan 50 års ålder, och är en naturlig process i samband med åldrandet.
Vid åldersbetingat håravfall kan det vara svårare att återfå håret genom till exempel en hårtransplantation eftersom man inte har lika många aktiva hårsäckar att flytta till transplantationsområdet.
Alopecia
En annan mer ovanlig anledning till håravfall är sjukdomen alopecia areata som lika ofta drabbar kvinnor som män. Den orsakar fläckvis håravfall. Ibland kan håret växa tillbaka igen inom ett par år, medan en del fläckar förblir kala resten av livet.
I vissa fall ramlar allt hår på huvudet av i stället för att sjukdomen uppträder i ett fläckvist mönster, det kallas för alopecia totalis. Ett fåtal personer som drabbas av alopecia blir även av med allt hår på kroppen, och då kallas det för alopecia universalis.
Man vet inte exakt vad alopecia beror på, men det räknas som en autoimmun sjukdom och kan vara ärftlig. Ibland kan sjukdomen uppstå efter en infektion eller efter en extra stressig period i livet. Anledningen till håravfallet är att kroppens immunförsvar attackerar hårsäckarna, och då kan de inte längre fortsätta att producera hår som tidigare.
De som har alopecia kan inte bli hjälpta av en hårtransplantation, men man kan i vissa fall behandlas med kortison eller immunoterapi. Även PPR-behandling kan bidra till att stimulera hårväxten igen. Hårsäckarna hos en person med alopecia är alltså inte skadade, utan de kan börja producera hår igen precis som tidigare i de fall sjukdomen går över av sig själv.
Andra anledningar till håravfall
Håravfall kan också bero på många andra anledningar. Stressiga perioder eller situationer kan göra att man tappar mycket hår under en kortare period. På grund av hormonförändringar är det även vanligt att tappa hår efter en förlossning.
En del sjukdomar kan också orsaka håravfall, till exempel infektioner, hudsjukdomar, problem med sköldkörteln och diabetes. Vissa läkemedel kan också få håret att falla av, såväl som en del cancerbehandlingar. Dessutom kan håravfall orsakas av näringsbrister och ätstörningar eftersom hårsäckarna behöver tillräckligt med näring för att håret ska kunna växa.
I de flesta av fallen ovan rekommenderas inte hårtransplantationer eftersom man oftast kan få tillbaka hårväxten igen genom att byta medicin, inta tillskott eller stressa mindre. Vid medfödda kala fläckar, brännskador eller ärr kan en hårtransplantation däremot ge goda resultat.
Håravfall hos män
Ärftliga faktorer orsakar upp till 95 % av allt håravfall hos män. Vid genetiskt håravfall blir håret både tunnare och kan falla av i förtid. Det kan börja redan i tjugoårsåldern, och det första tecknet är att hårfästet flyttar sig bakåt och flikar börjar synas vid tinningarna. En kal fläck uppe på huvudet kan också uppstå, och den blir ofta allt större med åren. Till slut får många en krans av hår på sidorna medan hjässan är helt hårlös.
Hårstråna blir också kortare och tunnare med åren. I vissa fall kan män också få glesare mustasch och skäggväxt med stigande ålder. Alla hårsäckar drabbas dock inte eftersom en del av dem inte är känsliga för hormonet DHT. Det är därför som de flesta män med håravfall får behålla hår på sidorna och i nacken.
Upp till 80 % av alla män drabbas förr eller senare av håravfall, oavsett om det beror på genetiska- eller åldersbetingade orsaker. Hur snabbt håravfallet framskrider kan däremot variera stort. För en del går det så snabbt som 5 år, medan andra inte blir skalliga förrän 25 år efter de första tecknen på håravfall. Många får också behålla en del hår hela livet.
De män som har en högre omvandling av testosteron i kroppen drabbas snabbare av håravfall än andra eftersom testosteronet bildar mer DHT som i sin tur påverkar hårsäckarna.
Håravfall hos kvinnor
Medan över hälften av alla män är drabbade av ärftligt håravfall så är det bara omkring 10 % av kvinnorna som påverkas. Anledningen är även här att hårsäckarna blir mer känsliga för hormonet DHT. Kvinnor blir dock sällan helt kala på hjässan till skillnad från män.
I de fall när håravfall hos kvinnor beror på ärftliga orsaker så syns det betydligt senare än hos männen. Vanligen börjar man märka håravfallet i eller efter klimakteriet, och då genom att det blir tunnare uppe på huvudet. Det kan antingen synas mer kring benan mitt på huvudet för att sedan sprida sig längre ut, eller så blir hela håret tunnare. Anledning till att det är kring klimakteriet som håravfall oftast märks hos kvinnor är att det är då som mängden östrogen minskar. Det innebär att hormonbalansen ändras och att påverkan från testosteronet i kroppen ökar. Därmed kan även hårväxten på övriga kroppen öka medan huvudhåret blir tunnare och känns torrare än tidigare.
Vid håravfall hos kvinnor kan PRP-behandlingar vara effektiva för att stimulera hårväxten igen. Precis som hos män går det också att göra en hårtransplantation för att få tillbaka hår på de områden som är särskilt drabbade av håravfallet.
De första tecknen på håravfall
Oavsett anledning till håravfallet så sker det inte över en natt. Det är normalt att tappa en del hår varje dag, och det märks oftast när man borstar eller tvättar håret. Men är det mer hår än vanligt som faller av så kan det vara ett tecken på begynnande håravfall. Det är inte heller ovanligt att se fler hårstrån på kudden på morgonen när man vaknar.
De första tecknen på håravfall hos män visar sig oftast vid tinningarna, och beror då på ärftligt håravfall. Hårlinjen i pannan kan vandra uppåt medan vikarna vid tinningarna blir allt djupare. Kvinnor kan i stället märka att håret kring benan börjar se glesare ut. Håret kan också börja se mer livlöst och torrt ut eftersom hårrötterna inte längre orkar producera lika starka hårstrån som tidigare.
Som en naturlig konsekvens av att håret blir tunnare kan man också märka att hårbotten påverkas av väder och vind. Under soliga dagar blir det lättare att bränna sig i hårbotten, och när det är kallt ute kan man behöva ta på en mössa för att inte frysa eftersom håret inte värmer på samma sätt som tidigare.
Visa
Vad kan man göra åt håravfall?
Om du har drabbats av håravfall har du säkert funderat på att göra något åt det. Håret är trots allt en stor del av identiteten, och det är lätt att man ser äldre ut i onödan när håret är glest eller hårfästet har dragit sig tillbaka.
Tidigare fick personer med håravfall lära sig att leva med problemet, och de enda lösningarna var tupé eller peruk. Senare kom även särskilda läkemedel som stimulerar hårväxten, men de fungerar inte för alla. Dessutom måste man fortsätta att använda dem dagligen för att eventuellt hår som vuxit tillbaka inte ska falla av igen. Det kräver både motivation och disciplin, och läkemedel som Rogaine och Minodixil som kan främja hårväxt är inte särskilt billiga.
På senare år har hårtransplantationer i stället seglat upp som ett populärt alternativ för att få tillbaka sitt hår. Tillvägagångssättet har utvecklats mycket sedan hårtransplantationer först började erbjudas, och idag ger de ofta mycket goda resultat.
Allt fler väljer därför att göra en hårtransplantation för att få tillbaka sitt tidigare utseende. Med rätt förutsättningar kan man få tillbaka sitt hår både vid hårfästet, vid tinningarna och uppe på huvudet genom en transplantation. Resultatet är dessutom permanent eftersom man transplanterar den typ av hårsäckar som kommer att producera hår resten av livet. Du kan göra en hårtransplantation i Sverige eller utomlands i Turkiet för en mycket lägre summa än i Sverige.
Ett annat alternativ för att förebygga och minska håravfall är PRP-behandlingar. Det är en behandling med stamceller från patientens eget blod som stärker hårsäckarna och förser dem med den näring de behöver för att håret ska växa. Det är en helt naturlig och smärtfri behandling som kan genomföras som enda åtgärd mot håravfall eller för att förbättra resultatet av en hårtransplantation.
Visa
Så kan håravfall påverka dig
Att tappa håret kan vara jobbigt att hantera, precis som med alla andra utseendemässiga förändringar. Trots det bara är hår så har det stor påverkan på utseendet. En ny frisyr kan göra att ansiktet ser annorlunda ut, och att klippa eller styla håret är ett roligt sätt att leka med sitt utseende. Men personer som drabbas av håravfall vill ofta anpassa frisyren för att dölja håravfallet, vilket kan kännas begränsande.
Det kan också vara svårt att hantera håravfallet eftersom det är så oförutsägbart. En del tappar mycket hår under en kort period, medan andra förlorar lite hår i taget. Det är ingenting man kan veta i förväg när man ser de första tecknen på håravfall.
Ytterligare en faktor är den stress som kan uppstå av att inte veta hur håravfallet ska framskrida och om det går att göra något åt det. Stress kan nämligen förvärra vissa typer av håravfall. Därför är det bäst att ta det lugnt och undersöka eventuella behandlingsmetoder i lugn och ro.
De flesta kopplar också ihop håravfall med stigande ålder, och det är lätt att börja känna sig gammal när hårfästet drar sig bakåt eller en kal fläck på hjässan uppstår. Men faktum är att håravfall kan börja i tidig ålder, särskilt hos män. Hur mycket hår man har kvar på huvudet är alltså egentligen ingenting som är kopplat till åldern.
Det finns däremot inga genvägar till att få tillbaka håret vid genetiskt- eller åldersrelaterat håravfall. Det går inte att förhindra. Det kan vara en jobbig känsla, men då kan det kännas skönt att veta att det finns behandlingar som fungerar. Hårtransplantation och PRP-behandlingar är moderna metoder som kan hjälpa dig att få tillbaka ditt tidigare utseende.
Det kan kännas som ett stort steg eftersom en hårtransplantation trots allt är ett kirurgiskt ingrepp. Därför är det viktigt att läsa på för att vara säker på att det är rätt beslut. Det kan också vara bra att gå på en konsultation för att få en individuell bedömning av vilket resultat som är möjligt att uppnå med en hårtransplantation för just dig.
Visa
Kan en hårtransplantation hjälpa oavsett orsak till håravfallet?
Det är inte alla personer med håravfall som gynnas av att göra en hårtransplantation. Många typer av håravfall går över av sig själva genom att håret växer ut igen, vilket till exempel kan ske vid alopecia eller vid håravfall orsakat av näringsbrister. Då finns det ingen anledning att genomgå det kirurgiska ingrepp som en hårtransplantation faktiskt är.
För att en hårtransplantation ska bli lyckad måste det också finnas tillräckligt många hårsäckar att flytta, vilket inte alltid är fallet vid åldersrelaterat håravfall. Därför uppnår man oftast bäst resultat om man genomför transplantationen i yngre ålder. I de fall där håravfallet precis påbörjats måste man däremot vara noggrann med att göra transplantationen på ett sådant sätt att håret fortfarande kommer att se bra ut även när fler hårstrån fallit av.
Män och kvinnor kan uppnå lika bra resultat av en hårtransplantation, men man transplanterar ofta till olika områden eftersom manligt- och kvinnligt håravfall inte ser likadant ut. Hos män behöver man flytta hårsäckar till tinningarna, hårfästet och uppe på hjässan, medan kvinnor ofta behöver transplantera hårsäckar till benan eller för att fylla ut andra områden av håret som blivit tunnare. De hårsäckar man flyttar är sådana som inte är känsliga för DHT, och därmed kommer de fortsätta att producera hårstrån även om håravfallet fortskrider.
Hur går en hårtransplantation till?
Idag är en hårtransplantation ett relativt enkelt ingrepp där man omplacerar hårsäckar, som oftast tas från nacken, till det område där håret har glesnat. Anledningen till att det fungerar är att hårsäckarna i nacken inte påverkas av det manliga könshormonet DHT som ökar med åldern. De kommer alltså fortsätta producera hår under resten av livet vilket innebär att en hårtransplantation ger ett långvarigt resultat.
Det finns olika metoder för att transplantera hår, men den vanligaste idag kallas för FUE-metoden. Det står för follicular unit extraction, vilket innebär att man stansar ut grupper av hårsäckar med ett eller flera hårstrån. Det sker under lokalbedövning, och sedan plockar man ut dem med en pincett. Efter detta undersöks hårsäckarna i ett mikroskop för att ta reda på den bästa placeringen för varje hårsäcksgrupp. Sedan är det dags för utplaceringen i transplantationsområdet där man skapat kanaler för att placera hårsäcksgrupperna.
Tidigare var även FUT-metoden vanlig. Det står för follicular unit transplantation, och då skär man istället av hudremsor med fler hårsäckar vilket gav upphov till synliga ärr. Efter detta avlägsnades hårsäckarna för att sedan placeras ut i transplantationsområdet på samma sätt som med FUE-metoden.
Du kan åka hem samma dag efter en hårtransplantation med FUE-metoden, och läkningstiden är relativt kort eftersom ärren är så små. Däremot dröjer det ett tag innan du kan se det slutgiltiga resultatet. Hårsäckarna måste nämligen växa fast i huden och bilda nya kapillärer innan de kan producera nya hårstrån.
Det är också vanligt att hårstråna börjar växa ut för att sedan falla av och gå in i en vilofas. Det är helt normalt men innebär att det kan ta upp till 12 månader innan man ser resultatet av hårtransplantationen.
Idag är det en hårtransplantation ett ingrepp som allt fler väljer att göra för att få tillbaka sitt hår, kunna ha den frisyr man önskar och slippa se äldre ut i onödan. Om du är drabbad av genetiskt håravfall och vill göra något åt det kan en hårtransplantation alltså vara en långsiktig lösning på problemet.
Vanliga frågor och svar om håravfall
Här har vi samlat dom vanligaste frågorna med svar om håravfall. Hittar du din inte det du undrar över så är du välkommen att kontakta oss så ser vi till att besvara alla dina frågor så snabbt som möjligt.
Vad är det vanligaste orsaken till håravfall?
Genetik är den absolut vanligaste orsaken till håravfall.
Kan stress orsaka håravfall?
Ja, stress kan leda till tillfälligt håravfall.
Är håravfall permanent?
Det beror på orsaken; vissa typer är reversibla medan vissa måste behandlas med hårtransplantation eller PRP-behandling.
Kan kvinnor drabbas av håravfall?
Ja, både män och kvinnor kan drabbas.
Finns det behandlingar för håravfall?
Ja, det vanligaste och säkraste är hårtransplantation samt PRP-behandling.
Vad är hårtransplantation?
Hårtransplantation är ett kirurgiskt ingrepp för att återställa håret.
Kan rätt kost förhindra håravfall?
En näringsrik kost kan bidra till hårets hälsa.
Är håravfall ärftligt?
Ja, genetik spelar en stor roll.
Hur vet jag om jag har håravfall?
Ökat håravfall och tunnande hår är vanliga tecken.
Kan håravfall drabba barn?
Det är ovanligt men kan hända på grund av olika skäl.
Källor
Här hittar du fler källor om håravfall:
https://ki.se/forskning/nar-haret-ar-huvudsaken
https://liu.se/artikel/soker-stressnivaer-i-harstran
https://www.nih.gov/news-events/nih-research-matters/how-stress-causes-hair-loss
https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/hud–och-konssjukdomar/ako/haravfall/